Knyttet i magen

Det har hänt en hel del sen jag bloggade sist. Både bra och dåliga saker tyvärr. Kan ju ta det dåliga först: Två i min familj har drabbats av cancer, allvarliga sorter. Kommer kräva operation och sjukskrivning, om det ens går vägen. Usch och blä, och stackars, stackars dem! Det är så svårt att veta vad man ska göra och säga, även om vi borde vara vana vid det här laget. Det har ju faktiskt gått bra för alla hittills, förutom för farmor då som dog av sin magcancer. Dessutom har det inte gått att få tag på dem på telefon, och nu känner jag verkligen hur långt bort jag bor från familjen...

Så det är lite tufft just nu, även om min lilla familj mår fint. Knyttet växer, Poppe är på strålande humör, och Steve och jag håller verkligen på att planera för framtiden. Vi har nämligen varit på en extrainsatt visning av Vreten tillsammans med Steves föräldrar. Och det var bra. Det var mycket bra. Eventuellt så bra att vi kan tänka oss att bjuda på huset. Eller vad faan, vi ska bjuda på huset! Men det finns en intresserad till och vi tänker inte gå högre än strax under utropspris, så det kanske inte går vägen. Men om det gör det så kommer vi vara husägare i Kristinehamn inom en snar framtid... Det känns mycket konstigt för oss båda, men samtidigt bra. Huset är slitet, som väntat, men har många fördelar. Och det är stort, känns rymligt och välplanerat och ändå fullt av skrymslen. Trädgården är underbar (säger jag som inte gillar att påta). Läget är super! Och det kommer bli pyttelite dyrare än att bo i en trea här så vi kommer klara oss fint.

Så alla Kristinehamnare - I'm coming home to you! Förhoppningsvis...

Nu har jag hängt framför datorn alldeles för länge, måste sätta igång med pluggandet. Har en intressant läxa till imorrn, får se vad jag kan göra med den...

Har egentligen hur mycket som helst att göra, men motivationen tryter redan. Typiskt! Fast jag har ju hela sommaren på mig egentligen... :)

Hade en trevlig dag igår! Efter frukost åkte vi till farmor och farfar i Kristinehamn med Poppe, cykel och allt. Blev bjudna på god lunch och fika, och var ute på promenad. Jag, Poppe och farmor åkte förbi mitt nya favvohus och inspekterade trädgården. Det ligger så himla bra, är lagom stort och nära till allt. Vreten heter gatan. Det betyder "lilla åkern", ett passande indiannamn. Men vi får se, som sagt är Steve inte med på det än. Poppe gillade det, han provcyklade utanför. Det är bilfritt runtom. Ingen grann-insyn, bara från cykelvägarna. Suck...

Efter farmorsbesöket var vi trötta allihop och bara tog det lugnt. Åt rester från grillningen ute på balkongen, himla mysigt! Sen gick jag och la mig när klockan var typ åtta, och orkade inte upp nåt mer. Har varit vaken och haft ont i magen i natt, det värkte i "tjejmagen". Bra, Knyttet, väx!!

I natt drömde jag för första gången att jag var gravid, att jag hade stor mage och så. Och att det var dags att föda men ingen bebis ville ut. Faktiskt ganska mysigt! Har hittat en sida som visar ungefär hur magen växer.Först då insåg jag på riktigt hur stor man faktiskt blir. Och jag är ju stor redan innan, så jag kommer få en jättemage! Är INTE sugen på att pendla till jobbet i höst, ännu ett skäl att flytta. Funderade lite på en övernattningslägenhet i Kristinehamn, men det känns så konstigt. Vill ju inte vara särbo med min älskling... Men det är TBC (to be continued, inte lungsjukdom).

Vi grillade hur mycket som helst igår! Kyckling, fläskfilé, entrecote, majskolv, potatispaket, grönsaksspett och fyllda paprikahalvor. Toppade med vitlöksbröd och bearnaisesås. Satt ute på balkongen i den ljumma vårkvällen och lyssnade på dansband. Sen skulle vi spela spel, men orkade inte, utan däckade framför TV:n. Blev en tidig kväll!

Nästa gång ska vi ha lite mindre mat. Inte kul att bli för mätt, men gott var det!

Här hade jag tänkt skriva en ironisk kommentar om statistiken i förra inlägget. Det står nämligen att morgonillamåendet kommer försvinna runt 16 juni. Och det är ju bra förutom att jag inte känt av nåt illamående hittills. Ja, alltså tills imorse. Så, jag äter mina bitska ord och hoppas att det bara var en engångshändelse...

Har precis blivit klar med badrummet, som tog en och en halv timme att städa! Inklusive rensa avloppet till badkaret och hitta massor av hår som luktade ruttet, och tömma tvättmaskinens lilla luddfilter vilket luktade tvättmedel. Värsta skrämselhickan fick jag när jag körde ner handen i avloppet och fick upp nåt som såg ut som en mask, 15 cm lång. Fast det visade sig vara en trasig silikontätning. Hoppas inte grannarna hörde mig skrika...

Nu har jag beställt fyra toppar från Ellos. Tack för lånet av katalogen, Sofia!

Funderar allvarligt på att beställa några toppar från Ellos, för första gången i mitt liv. Är det nån som har provat? Kvalitet?

De har nämligen kläder som man kan vara stormagad i som ändå är "normala" och billiga. För allvarligt talat, visst vet jag att det finns amningsBH i svart spets och annat läckert, men den här perioden i mitt liv kommer jag vara fetare än nånsin och allmänt osexig. Därför vill jag ha billiga, praktiska kläder som jag kan kasta efter förlossningen. För då kommer jag automatiskt gå ner trettio kilo och se ut som en blond  Angelina Jolie. Jo, det är säkert!

        
            Före...                         Efter!!!

Jag får min månatliga inkomst från inte mindre än TRE ställen i april! Sammanlagt nästan 20 papp! De som säger att studenter har det dåligt ställt vet inte vad de taaalar om (ironi), jag har det jättebra. Fast hälften åker in på sparkontot, till hårdare tider. Och när jag börjar jobba igen kommer det vara mycket lättare att spara pengar, nu när jag vet hur man gör. Tur för bröllopet/bebisen det!

Vaknade redan halv sju med en ovanlig energi. Så nu har jag både vikt tvätt, hängt tvätt och lagt i en ny maskin. Det jag längtar mest av allt efter i ett hus är en tvättstuga! Så vi slipper ha blöt tvätt i hallen som nu... Hoppas att min dröm blir sann någon gång. Det kan ju ha med saken att göra att det är jag som sköter all tvätt i hemmet. (Steve diskar. Bra fördelning! Han drömmer om en diskmaskin, men har inte fått tummen ur och köpt en än.)

Nu är planen att jag ska börja skriva på en summary som skulle varit klar förra veckan. Sedan ska jag väcka min man med lite frukost på sängen, snällt va?

Gud vad jag har det bra egentligen!

Idag har jag haft en skön morgon med min man, ätit frukost vid TV:n, badat, sovit efter badet, ätit lunch och kollat på en serie på TV. Nu ska jag ta med några papper och en överstrykningspenna och lägga mig på sängen och "plugga". Det här är livet!

Ska ju inte gnälla för mycket över maten, jag är inte sugen på godis heller. Särskilt inte choklad. En apelsin däremot, det är fina grejor!

Jag är hungrig, men inte sugen på något. Dagens i-landsproblem. Igår var jag superhungrig, men det enda jag kunde få ner var kall mat. Allt varmt gav mig rysningar. Så till middag igår åt jag räkröra, en avokado, vindruvor och baguette. Ensam. Nu sitter jag och funderar på lunch, och kan fortfarande inte tänka mig varm mat. Ska satsa på flingor och mjölk. Kanske kan göra pastasallad till middag?

Jag brukar verkligen inte vara kräsen med mat, snarare vill jag ha glödhet mat i stora lass. Det här är mycket konstigt, hoppas att det går över snart! Ska ju grilla med Moa i helgen!
Nonono...                      Yesyesyes!

Just det, har börjat en ny kurs idag, pragmatik. Det är jätteroligt. För att vara en torr Uni-kurs alltså. Det handlar om vad man har för orsak att säga saker, och vad men egentligen menar med dem.

Till exempel:
"Har du svängdörr hemma?" till nån som inte stängde dörren efter sig.
"Vad varmt det är." när man vill att någon ska öppna fönstret.
A - Jag är kaffesugen.
B - Pressbyrån ligger runt hörnet.

Och så diskuterar vi hur rörigt och underförstått vårt prat är. Eller överdrivet: "Jag sover hela tiden, doktorn."
Eller falskt: "Alla hatar henne för hon är så populär."

Kul va? Och läraren är trevlig, och vi var tre studenter på kursen idag. Av fem.

Jag har förresten bytt temakurs till lingvistik istället för litteratur. Det är lite mindre att göra, och jag har ju en del att färdigställa. Man får ju tänka smart asså...

Jag fick en fyra på första keywordet! Det är jag helnöjd med, men såklart ska jag kämpa för att få en femma på nästa!

Av och till får jag för mig hemska saker om Knyttet. T ex att jag inte alls är med barn. Eller att det är utomkveds så jag måste opereras. Usch, stackars lilla bebis... Missfall vill jag inte ens tänka på.

För att avhjälpa oron en del så har jag köpt ett storpack G-test på Testlagret. För 114 kr fick jag 20 test, jämfört med den hundralapp styck testerna kostar på Apoteket. Så vi har provat två, och båda visade positivt nu ikväll. Kanske kan börja tro på det nu, annars har jag 18 test kvar att lugna mig med. De kanske inte håller lika hög kvalitet/tillförlitlighet som Apotekets, men så länge de visar positivt I don't give a f**k.

Jag har konstiga stickningar i höger äggstock, det är därför jag är rädd för utomkveds, alltså att bebben fastnat i äggledaren och försöker växa där.
Fast det gör inte ont hela tiden och inte särskilt ont heller så det är nog lugnt. Fattar inte varför det gör ont där? Borde väl spänna mer i själva livmodern? Fast den kanske sitter snett! Knyttet växer ut i höften! Usch vad fult... Steve gissar på att jag har ägglossning igen, och det vore ju festligt! Kan man ens ha det när man redan är med barn? Kan det bli tvillingar då? Coooolt...

Nu har jag ringt!

Fick prata med en mycket mjuk och vänlig människa (Kerstin) som gratulerade mig till graviditeten. Hon frågade lite om hur det kändes, om jag hade symptom och så. Och nämnde alkohol och rökning, varpå jag sa nej nej nej. Det tyckte hon lät fint och jag fick en tid för hälsobesök DEN SJUNDE MAJ! Min födelsedag! Vilket roligt sammanträffande...

Hoppas nu att lillkotten i magen håller sig kvar och mår bra tills dess. Längtar till vecka 12... Alltså v 23 på året.

För övrigt är jag i v fem nu och går in i v sex imorgon, vilket innebär att jag har varit gravid i fem fulla veckor. Fast Knyttet är bara tre veckor gammal. Räkningen är lite förvirrande, men egentligen är det enkelt. Graviditeten räknas från sista mensens första dag = 17 mars för mig. Men ägglossningen är ungefär två veckor senare, då bebisen blir till. Sen dröjer det ytterligare en vecka innan bebben fastnar i livmodern, innan dess rullar den omkring i äggledaren och celldelar sig i en rasande takt. Jag tänker mig att det är som en bowlingbana. Fast utan käglor, det vore ju grymt.

Detta innebär att en graviditet är 40 v lång, men bebisen har bara existerat i 38 veckor. För de som gillar månader är det nio månader och en vecka. Jag är i andra månaden. Fast sen räknar man plus minus två veckor, alltså kan bebisen vara färdigbakad två veckor innan utsatt datum, eller två veckor efter. Efter det börjar man fundera på att sätta igång förlossningen. Så man kan alltså gå 42 veckor utan att det är onormalt.

En annan intressant sak är att fostret mäts vid ultraljudet, från huvud till rumpa. Utifrån det måttet räknas förlossningsdagen ut mer exakt. Och det kan diffa på flera veckor mot vad man trodde själv. Coolt va? Så enligt mina beräkningar ska bebben komma 22 december. Då är det exakt 40 veckor sedan 17 mars. Vad kul det är med matte!!


Halvtid, vecka 30, fullgången... Fast det är ju olika för alla...

...ska jag ringa MVC för första gången. De har telefontid från ett. Jag är jättenervös, det känns mycket konstigt. Vet inte riktigt vad jag ska säga till dem.

- Hej, jag är med barn. (Rakt på sak.)
- Jag har testat positivt. (Fast det gjorde en kompis och fick svaret "för vaddå?" Hmm, inte HIV i alla fall ...)
- Hej, det är jag. När kan jag komma? (Lite mystiskt.)

Brrr... Kanske är det så pirrigt för att då blir det på riktigt. Fast tänk om de gör ett test som är negativt och jag bara har inbillat mig. Det kanske var fel på mina test och jag är skengravid? Suuuck...

Knyttet mår för övrigt bra tror jag, har typ inga symptom längre. Förutom att lökarna ömmar då. Funderar på att ringa MVC imorrn och beställa tid för kontroll. Man får ju ändå hoppas att det ska gå vägen, eller hur? Annars är det kanske lite tidigt...

Jaa, så har man tagit ännu ett varv runt Vänern! Och herreminje vad mat vi har ätit!

Började hos kusin Jenny i deras stora nya hus i Gbg. Blev mycket sugen på ett eget, det är ju en sån frihet att kunna gå ut på sin egen gräsmatta och bara njuta. Vi var bortåt 23 personer tror jag, kul att träffas! Jenny bjöd på marinerad fläskfilé med potatisgratäng och fetaostcreme, och mandeltårta. Mycket gott och trevligt.

Vi hade kommit först och var därför helt inparkerade, men till slut kunde jag backa ut och fortsätta resan mot Lidköping. Steves GPS ska jag bränna levande tills den slkriker av smärta, denna lilla helvetes-manick! GPSen tyckte nämligen att det var en Bra Idé att visa vägen genom Örgryte, och då menar jag villagator med 30 km/h. Usch vad segt det var! Till slut började vi ändå närma oss Lerum, fast där hände exakt samma sak. Branta villagator med grusvägar! Tjejen som sålde cykeln pekade ut en annan väg tillbaka, MYCKET trevligare. Fast GPSen protesterade högljutt: "Gör en tillåten U-sväng"  typ hundra gånger.

Efter lite stönigheter kom vi äntligen fram till Lidköping, och in på en thai-restaurang med mamma, pappa och morbror. Mycket god mat, lagom stark och vi blev proppmätta. Resten av kvällen hängde vi framför TV:n. Jag somnade innan Steve ens hade lagt sig, han satt uppe och lekte med sin dator.

Idag har vi varit och rekat inför bröllopet, körde massa turer på Kinnekulle och kollade in utsikten. Sedan lunch på Kinnekullegården, ett tänkbart bröllopsmiddagsställe. Det var super det med, kantarellsoppa till förrätt och stek och lax med potatisgratäng till varmrätt. Sedan packade vi ihop oss och åkte hemåt; tog en sovpaus utanför Mariestad annars hade det nog hänt en olycka! Fikade hos Walter och Inger på hemvägen. Och tog en sväng med bilen om två hus som är till salu, Vreten och Alsterlundsgatan. Både ser fina ut, men Vreten ligger helt perfekt och avskilt, jag blev lite kär i det. Har dock missat visningen, men det finns ju kvar än så... Steve är helt ointresserad så det får nog förbli en önskedröm tyvärr.

Nu är vi hemma och gosar med Samson, han har fått tonfisk och håller på att visa upp sina nya hyss för oss. Kvällsbuset också kallat. Snart dags att sova, är supertrött!

Det var mysigt ikväll, vi kollade på Bolt och åt pizzamat. Fast jag tog en avokadosallad med räkor, mycket god och hyfsat nyttig. Nu har tjejerna gått hem till Eddie (hunden) och jag ska lägga mig.

Imorgon ska jag och Steve på äventyr i Göteborg, hos kusin Jenny. Hon och familjen har köpt hus som vi ska beundra. Sedan åker vi till mamma och sover över där. Fast innan tar vi kröken om Lerum och köper en ny cykel åt Poppe. Bra va?

Idag hade jag tenta i språkfärdighet, jag skrev en argumenterande text om skolmat. Jo, det är säkert, ett spännande och upprörande ämne. (Vi fick inte välja själva.) Sedan åkte jag till IKEA med en kompis för att shoppa till hennes nya lägenhet. Och då blev jag bjuden på lunch, snällt va? Aaahhh...

Jag köpte fem nya krukväxter, en vas, en äppelklyftare och sex plastmuggar. Två krukor också. Och en ny kattkorg till Samson, han ligger i en kartong nu och det ser så fattigt ut.

Nu ska jag vila lite, och ikväll får vi storfrämmat! Moa och Sofia kommer!

De som känner mig vet att jag gillar att planera saker. Det är inte så noga vad, bara jag har ett litet projekt så är jag nöjd och glad. Just nu bollar jag bröllopsplaner och husköpsplaner samtidigt. Inget av det är aktuellt just nu, men jag tänker som så, att om mindre än åtta månader kommer vi inte att ha tid att tänka på nånting annat än Knyttets behov, för Gud vet hur lång tid framåt! Bäst att vara förberedd på allt!

Jag och Steve är inte hundra procent överens om var vi ska bo i framtiden, eller ja, jag har bestämt att vi ska bo i Kristinehamn. Men han gillar Karlstad bättre, säger han. Helt obegripligt! Så ett litet sidoprojekt är att långsamt övertyga honom om att vi ska flytta, genom att påpeka hur fördelaktigt allt blir när vi flyttar. Kolla här:

• I Kristinehamn bor hans föräldrar = stöttning och kul sällskap
• Där bor även hans bästis (och flera av mina kompisar)
• En villa i Krhamn kostar runt en mille. I Karlstad runt två mille.
• Det går jättebra pendlingståg/bussar mellan städerna, och han har flexibel arbetstid.
• Kristinehamn är en bra stad för barn att växa upp i.
• Flyttar vi får vi ha dagis vart vi vill = slipper åka 20 mil/vecka för att hämta o lämna Poppe.

Givetvis har jag ögonen öppna för villakap, kolla in det här fina trähuset ca 200 meter från mitt jobb ( och 100 m från dagis): Alsterlundgatan eller denna charmiga tegelvilla: Vreten.




 

Jag har skickat in första keywordet på Litt-hist kursen som slutade för två veckor sen! Alla andra skickade in då, men inte jag. Nu är det bara fem och ett halvt keyword kvar! Så nu har jag förlåtit mig själv. Dessutom har jag lagat middag till min familj, en variant på Korv Stroganoff: Falukorv, lök, paprika och en tomatsås av Medelhavskaraktär (från Willys) i en panna, jasminris till. Det var lite korv och mycket grönsaker - bra för Knyttet! Fast sen åt jag iofs mer påskgodis...

Idag behövde jag verkligen plugga! Och det har jag inte gjort, i alla fall inte alls så mycket som jag behövde. Fy på mig! Men jag har fikat med Emma och Moa, skapat en ny blogg, lyssnat på roliga låtar på Youtube och ätit överblivet påskgodis.

Egentligen äter jag inte godis längre (sen i förrgår) dels för att det är dåligt för knyttet, dels för att stötta Moa och Sofia som helt har slutat med sötsaker. De har ställt upp ett hot, om de fuskar så måste de lägga upp bikinibilder på sig på sin blogg. Nytagna! Och det vet ju alla att april är den värsta månaden av alla att prova bikini, aldrig är man så blekfet och knottrig som när vårsolen skiner i april. Mina smalben kan blända en mullvad! (De är blinda, men om de tillfälligt skulle kunna se något så skulle de omedelbart bli blinda igen om jag visade vaderna. Jag lovar!)

Påskgodiset är hursomhelst det som blev över för att det var så vidrigt. Så frågan är varför jag äter det. Det måste vara fel på mig.


                             
Jag - om jag inte slutar snaska!     Knyttet som sockerskadad.

Efter några månaders idoga försök att bli gravida plussade vi äntligen på påskaftons morgon. Ett svagt men tydligt plus på Clearbluestickan. Det var tre-fyra dagar innan BIM, så egentligen var det ren tur att nåt syntes alls. Jag grät en skvätt och brände iväg ett sms till en kompis. Hade bestämt oss för att berätta det för nära och kära meddetsamma, dels för att "alla" vet att vi försöker få barn, dels för att jag är värdelös på att ljuga och säkert skulle försäga mig på en gång. Och dessutom vill jag ha stöttning från början. Tänk om det inte går vägen, då vill man ju att folk ska förstå varför man är nere, till exempel.

Nu har det gått ett par dagar, jag gjorde om testet i tisdags och det blev ett mycket starkare plus andra gången. Fast det är svårt att fatta att det är på riktigt... Enligt egna beräkningar är jag i vecka 5 (4+2), och det är 35 veckor kvar! Beräknad födelse är runt jul, 20-24 december. En julpresent...