Knyttet i magen

Gissa vem som sov mellan 22.00 och 03.00? JAG! Maja var stentrött och sov en hel natt i sträck, hon vaknade inte förrän kvart i sex! Rekord.

Jag somnade förresten om och sov också till kvart i sex. Känner mig som en utvilad, vanlig människa.

Orsaken till att hon var så trött var att vi var i Kristinehamn igår och hälsade på mitt jobb. Blandade känslor inför att komma tillbaka, niorna kan bli svårflirtade... Men kul att träffa alla igen. Maja skötte sig fantastiskt bra, hon satt i allas knä och myste. Världens snällaste bebis har jag...

Efter jobbet (jag var med på ett möte) gick vi till Pernillas nya lägenhet och fikade med henne och Mannen. Vi hade med oss en inflyttningspresent: Fyra rullar toapapper, ett paket proppar, disktrasor, chokladpudding och dammsugar-kakor. Pernilla blev mycket överraskad. Jaa, så blir det när man försöker köpa present på Handlar'n.

Vi var hemma vid sju på kvällen, Maja hade somnat i bilen så hon var tvärpigg till halv tio. Så vi hade en mysig stund på kvällen, hon, jag och Steve, när vi lekte och gosade med henne.

Nu ska vi till city och äta lunch med Jenny och Clara. Länge sedan vi sågs!

Sitter och bläddrar igenom bilder från de senaste månaderna och plötsligt går det som en våg av värme genom mig. Fy tusan vad jag har det bra! Jag har världens snällaste och sötaste bebis, jag är förälskad i min (blivande) man och det är besvarat, vi bor i ett trevligt hem och har pengar så vi klarar oss. Vi har gott om riktigt bra vänner, nya som gamla. Och vi trivs med våra jobb för det mesta.

Jag är tacksam för många saker i mitt liv: Maja, Steve, familjen och vännerna. I ljuset av det känns mina bekymmer ganska futtiga, att jag behöver tappa några kilo (15!) och att det där med varannanveckasvårdnad inte alltid är så lätt, att jag behöver komplettera några kurser i engelska...ja det var väl allt.

Just nu är jag särskilt tacksam för att katten Samson har fått ett nytt hem hos en kvinna i Kristinehamn. Han kommer få vara både inne och ute, och bli ompysslad som han gillar och förtjänar.

En framtida sak som jag vet att jag kommer vara tacksam över är när Maja börjar sova hela nätter utan matpauser. Och jag hoppas att det händer innan jag börjar jobba. Kan bli lite slitsamt annars att mata henne kl två och kl fyra och sedan gå upp kl sex.

Jag gör en liten bildsammanfattning av Majas dop.

Det var den nionde maj 2010. Maja fyllde fem månader och skulle döpas...:

Här sitter Poppe, Maja och jag i kyrksoffan och väntar på att det hela ska börja.

Syrran är gudmor och bar fram lilla dopbarnet/5månadersMaja.

Maja tittade intresserat på prästen. Kusin Thea ville vara med, notera hårfärgen!
Hon skulle kunna vara min unge...

Prästen Anne-Mette döper Maja som inte sa ett pip. Vi hade givetvis övat
flera gånger i badbaljan så det där var inget tyckte hon.

Maja Edit Christina hälsas välkommen in i Familjen.

Jag tar bistert emot dopljuset och lovar att tända det och prata med Maja om hennes dop.
Just nu står det på köksbordet. Otänt. Men vi ska verkligen tända det. Lovar.

Farmor, mormor, morfar...

Söta Maja får en klapp av kusin Thea.

Fotooption, jag, Maja och gudmor Terese. Majas andra gudmor, faster Ulrika,
var hemma i Japan och kunde inte vara med.

Trötta men lyckliga, med nydöpt liten flicka...

Dopkaffe i föreningslokalen, rosa, vit och ljusgrön dekoration.

Världens snällaste kompisar, Johanna och Moa, hjälpte till i två dagar.

Maja bytte till partyklänning, ljusblå folklore med rosor, ursöt!

Det fanns tårta, som jag tyckte funkade bra som femmånaderstårta också!

Jättemånga fina presenter! Tack alla snälla släktingar och vänner!

Dopdagen avslutades med blöjbyte på skrikig, övertrött baby. Jag var också helt slut...
Men vi är glada att vi fixade det, det var en dag att minnas. Sen får vi se hur mycket hon kommer gå i kyrkan förstås.

Har precis skrivit klart och skickat in sista uppgiften till engelskan! Imorrn är det sista lektionen! Sen har jag förhoppningsvis 4,5 nya prasslande poäng klara och bara två kurser kvar att avsluta. Piece of cake! Det var väldigt skönt att jag bestämde mig för att skärpa mig. Känns bra. Nu ska jag uträtta storverk!

Och eftersom jag inte bara kan göra lite så tänker jag göra mycket! Funderar allvarligt på att sy min egen brudklänning. Inte för pengarnas skull, utan för att jag vill ha en speciell modell. En Regencyklänning! (Ja, alltså en sån som alla har i Jane Austenfilmerna). Moa - jag vet att du förstår mig!

Men innan jag skaffar hem mönstret och köper tyg ska jag ta mig till några bröllopsbutiker och leta efter den modellen eller ett vettigt alternativ om det inte funkar att sy själv. Jag kan typ raksöm, räcker det? Kan backa också!

Usch vad slapp man blir av att gå hemma! Allting tar mycket längre tid med en bebis och sedan är kraften liksom slut. Konditionen är ju inte på topp direkt och jag börjar se fet ut! Det är dags att skärpa mig, kan inte fortsätta slöa så här. Men hur? Behöver börja någonstans...

Här är en liten film från kyrkan under själva dopakten.

En av mitt livs jobbigaste veckor är över! Fast det var roligt också, inte bara slit. Kan ju sammanfatta:

Måndag: Läste Faerie Queene, 1500-talspoesi.
Tisdag: Skrev uppsats om F Q
Onsdag: Seminarium om F Q, städade
Torsdag: Städade, visade lägenheten
Fredag: Fyllde år, fixade picknick, åkte på utflykt
Lördag: Släkt-och kompisbesök, bakade smörgåstårtor, placerade bord i festlokalen
Söndag: Majas dop med party i lokalen
Idag: Sov till halv elva, läste 1800talspoesi, skrev uppsats om Keats.

Moa och Johanna, jag hade ALDRIG klarat dopet utan er! Vilka vänner ni är!!! Presenter är på gång!

Dopbilder kommer senare, har inte lagt över dem i datorn än. Men en bild från min födelsedag kan jag bjuda på:

Vilken helg det var!

I lördags var jag och Maja på 30-årsfest hos min kompis Linda. Jag hade med vagnen och lite lättvin. Maja skötte sig utmärkt, hon låg på en filt och åt på en pastaslev när vi åt, jag ammade henne vid åtta och hon somnade i vagnen vid nio. Världens goaste bebis! Sen tog vi elvabussen hem, hon stensov till kl två på natten. Underbart! Så skönt att kunna hänga med vanliga vuxna människor som inte pratar bebis. Får passa på så länge Maja tillåter det.

I söndags åkte vi tjugo mil till Tidaholm för att vara med på Steves systerdotters konfirmation. Vi plockade upp farmor på vägen, och klämde in oss i bilen. Steve och Poppe i framsätet, Maja, jag och farmor i baksätet. Jag hade med en bok på tretusen sidor, skulle läsa ca 30, hann femton. Usch, trist bok!

Själva konfirmationen var fin, prästen skojade lite och kidsen var gulliga i långa, vita klänningar. Det är ju symboliskt, konfirmationen bekräftar dopet och den för långa klänningen bebisen har då har ungdomen vuxit i fjorton år senare. Vi satt på läktaren och höll för Majas öron när orgeln spelade. Pga ljudvolymen, inte för att det lät så illa alltså :) (fast hon sjöng falskt, kantorn alltså).

Efteråt fikade vi lite, barnen lekte, Maja illvrålade på ett charmigt sätt tyckte hennes ömma moder. Sen bajsade hon och blev lugn. Magknip. Jag hade ätit gröt med linfrön dagen innan, då bajsade hon fem gånger! Aldrig mera linfrön...

Vi var hemma halv tio på kvällen, ganska upprymda men egentligen slutkörda. Inga problem att somna...

På söndag är det dags för ännu en milstolpe i lillans liv. Hon ska döpas! Vi valde Kronoparkskyrkan, som är liten och rätt sunkig men ändå trevlig, eftersom vi bor där. Hemtrevlig liksom. Sedan blir det fika i vår vanliga lokal, ska baka smörgåstårta och pynta fint.

Oj, bebis gråter, dags för nattamat!