Semesternöje
Det blev så slitigt med huset så vi drog! Tog bilen till Oslo för att bo på fint hotell och Unna oss några dagar. Det var underbart! Bodde mitt i city, så vi tog långa promenader på Karl Johan och Akers Brygga. Mumsade glass och bara njöt av friden.
Den 23 juli upptäcktes att lillfisen fått en tand! Inederkäken, vänster fram. Vi brukar inte känna så noga i hennes mun så den hade kommit upp helt och klingade så fint mot glaset hon drack ur. Tyvärr använder hon den för att gnaga på bröstvårtan, hysteriskt ont! Börjar bli dags att sluta amma...
Steve gick på konsert en av kvällarna, Bad Religion spelade. Visade sig att vi bodde två kvarter från lokalen, perfekt!
Vid Akers Brygge
Smutsig Nalle Puh som viskade "money..."
Milkshake, Irish coffee, Vatten
Den 23 juli upptäcktes att lillfisen fått en tand! Inederkäken, vänster fram. Vi brukar inte känna så noga i hennes mun så den hade kommit upp helt och klingade så fint mot glaset hon drack ur. Tyvärr använder hon den för att gnaga på bröstvårtan, hysteriskt ont! Börjar bli dags att sluta amma...
Steve gick på konsert en av kvällarna, Bad Religion spelade. Visade sig att vi bodde två kvarter från lokalen, perfekt!
Vid Akers Brygge
Smutsig Nalle Puh som viskade "money..."
Milkshake, Irish coffee, Vatten
Nya vyer
Vi har flyttat in i huset!
Just nu sitter jag i mitt nya vardagsrum med datorn i knät och Maja bredvid mig i soffan. Det ser ut som ett bombnedslag, flyttlådor och grejor precis överallt. Men ändå är det alldeles underbart! Det är så stort här, tar flera steg från kylen till diskhon till exempel. Och nedre hallen ska bli lekrum, den är mycket rymlig.
Några har redan varit här och hjälpt till med uppackning och Majapassning, tack så jättemycket! Det är omöjligt att få något gjort när skrikfia sätter igång.
Det är bra med oss alla, förresten. Sista tiden har jag ägnat åt att packa, rensa och flytta. Ledsnade lite på bloggen också. Den blev som ett dokument över hur lite som händer i mitt liv. Missförstå mig rätt :) det är underbart att vara barnledig! Men det är inte så själsligt utvecklande. Och snart är det slut på den här perioden i mitt liv, jobbet startar i mitten på augusti. Sen är jag bara mammaledig en dag i veckan, fredagar. Åh vad jag kommer sakna den här sköna, långsamma tiden!
Maja har utvecklats massor på sista tiden. Hon är inte lika lättvindig och tålig längre, så vi har haft våra duster/skrikperioder. Förr kunde jag ta med henne vartsomhelst närsomhelst, men nu blir hon sliten redan vid åtta och vill lägga sig Hemma, med Tutte i Munnen annars... Dessutom vägrar hon vara ensam, vi ska vara inom synhåll hela tiden. Det är helt normalt för åldern, men rätt jobbigt. De sista dagarna har hon också börjar skrika åt folk hon inte träffar så ofta, hon som alltid varit så gosig mot alla. Tur att flytten är över, det här hemmet är ju mycket bättre än lägenheten. Man vill ju gärna att ens lilla ögonsten ska ha det bra...
Ska lägga upp foton så fort jag hittar kameran. Den försvann i flytten, typiskt!
Just nu sitter jag i mitt nya vardagsrum med datorn i knät och Maja bredvid mig i soffan. Det ser ut som ett bombnedslag, flyttlådor och grejor precis överallt. Men ändå är det alldeles underbart! Det är så stort här, tar flera steg från kylen till diskhon till exempel. Och nedre hallen ska bli lekrum, den är mycket rymlig.
Några har redan varit här och hjälpt till med uppackning och Majapassning, tack så jättemycket! Det är omöjligt att få något gjort när skrikfia sätter igång.
Det är bra med oss alla, förresten. Sista tiden har jag ägnat åt att packa, rensa och flytta. Ledsnade lite på bloggen också. Den blev som ett dokument över hur lite som händer i mitt liv. Missförstå mig rätt :) det är underbart att vara barnledig! Men det är inte så själsligt utvecklande. Och snart är det slut på den här perioden i mitt liv, jobbet startar i mitten på augusti. Sen är jag bara mammaledig en dag i veckan, fredagar. Åh vad jag kommer sakna den här sköna, långsamma tiden!
Maja har utvecklats massor på sista tiden. Hon är inte lika lättvindig och tålig längre, så vi har haft våra duster/skrikperioder. Förr kunde jag ta med henne vartsomhelst närsomhelst, men nu blir hon sliten redan vid åtta och vill lägga sig Hemma, med Tutte i Munnen annars... Dessutom vägrar hon vara ensam, vi ska vara inom synhåll hela tiden. Det är helt normalt för åldern, men rätt jobbigt. De sista dagarna har hon också börjar skrika åt folk hon inte träffar så ofta, hon som alltid varit så gosig mot alla. Tur att flytten är över, det här hemmet är ju mycket bättre än lägenheten. Man vill ju gärna att ens lilla ögonsten ska ha det bra...
Ska lägga upp foton så fort jag hittar kameran. Den försvann i flytten, typiskt!
