Dop och konfirmation
Vilken helg det var!
I lördags var jag och Maja på 30-årsfest hos min kompis Linda. Jag hade med vagnen och lite lättvin. Maja skötte sig utmärkt, hon låg på en filt och åt på en pastaslev när vi åt, jag ammade henne vid åtta och hon somnade i vagnen vid nio. Världens goaste bebis! Sen tog vi elvabussen hem, hon stensov till kl två på natten. Underbart! Så skönt att kunna hänga med vanliga vuxna människor som inte pratar bebis. Får passa på så länge Maja tillåter det.
I söndags åkte vi tjugo mil till Tidaholm för att vara med på Steves systerdotters konfirmation. Vi plockade upp farmor på vägen, och klämde in oss i bilen. Steve och Poppe i framsätet, Maja, jag och farmor i baksätet. Jag hade med en bok på tretusen sidor, skulle läsa ca 30, hann femton. Usch, trist bok!
Själva konfirmationen var fin, prästen skojade lite och kidsen var gulliga i långa, vita klänningar. Det är ju symboliskt, konfirmationen bekräftar dopet och den för långa klänningen bebisen har då har ungdomen vuxit i fjorton år senare. Vi satt på läktaren och höll för Majas öron när orgeln spelade. Pga ljudvolymen, inte för att det lät så illa alltså :) (fast hon sjöng falskt, kantorn alltså).
Efteråt fikade vi lite, barnen lekte, Maja illvrålade på ett charmigt sätt tyckte hennes ömma moder. Sen bajsade hon och blev lugn. Magknip. Jag hade ätit gröt med linfrön dagen innan, då bajsade hon fem gånger! Aldrig mera linfrön...
Vi var hemma halv tio på kvällen, ganska upprymda men egentligen slutkörda. Inga problem att somna...
På söndag är det dags för ännu en milstolpe i lillans liv. Hon ska döpas! Vi valde Kronoparkskyrkan, som är liten och rätt sunkig men ändå trevlig, eftersom vi bor där. Hemtrevlig liksom. Sedan blir det fika i vår vanliga lokal, ska baka smörgåstårta och pynta fint.
Oj, bebis gråter, dags för nattamat!
I lördags var jag och Maja på 30-årsfest hos min kompis Linda. Jag hade med vagnen och lite lättvin. Maja skötte sig utmärkt, hon låg på en filt och åt på en pastaslev när vi åt, jag ammade henne vid åtta och hon somnade i vagnen vid nio. Världens goaste bebis! Sen tog vi elvabussen hem, hon stensov till kl två på natten. Underbart! Så skönt att kunna hänga med vanliga vuxna människor som inte pratar bebis. Får passa på så länge Maja tillåter det.
I söndags åkte vi tjugo mil till Tidaholm för att vara med på Steves systerdotters konfirmation. Vi plockade upp farmor på vägen, och klämde in oss i bilen. Steve och Poppe i framsätet, Maja, jag och farmor i baksätet. Jag hade med en bok på tretusen sidor, skulle läsa ca 30, hann femton. Usch, trist bok!
Själva konfirmationen var fin, prästen skojade lite och kidsen var gulliga i långa, vita klänningar. Det är ju symboliskt, konfirmationen bekräftar dopet och den för långa klänningen bebisen har då har ungdomen vuxit i fjorton år senare. Vi satt på läktaren och höll för Majas öron när orgeln spelade. Pga ljudvolymen, inte för att det lät så illa alltså :) (fast hon sjöng falskt, kantorn alltså).
Efteråt fikade vi lite, barnen lekte, Maja illvrålade på ett charmigt sätt tyckte hennes ömma moder. Sen bajsade hon och blev lugn. Magknip. Jag hade ätit gröt med linfrön dagen innan, då bajsade hon fem gånger! Aldrig mera linfrön...
Vi var hemma halv tio på kvällen, ganska upprymda men egentligen slutkörda. Inga problem att somna...
På söndag är det dags för ännu en milstolpe i lillans liv. Hon ska döpas! Vi valde Kronoparkskyrkan, som är liten och rätt sunkig men ändå trevlig, eftersom vi bor där. Hemtrevlig liksom. Sedan blir det fika i vår vanliga lokal, ska baka smörgåstårta och pynta fint.
Oj, bebis gråter, dags för nattamat!
Kommentarer
Trackback
