Knyttet i magen

Jaa, nu har jag funderat ett par dagar. Det går inte fort, men trögt!

Det ligger till så här: I onsdags, på väg till Willys, blev jag uppringd av min vikarie på skolan. Hon vill träffas och lämna över eleverna, alltså prata om hur det har gått för dem. Kan ju vara bra att veta för mig som aldrig har sett dem.

I alla fall valde jag att berätta om min blivande bebis, eftersom hon blir arbetslös nu så skulle det ju vara perfekt att få henne som vikarie till våren, eller på direkten om det nu är fler än ett barn i magen. Hon visste redan att jag var med barn. Jag blev ganska ställd, för jag pratar ytterst sällan med mina jobbarkompisar, och har absolut inte sagt något om det till någon där.

Det visade sig att en av mina klasskompisar hade "skvallrat", han är kandidat på min skola. Jag visste inte att han visste! Men rykten sprids som vinden... Så nu känner jag mig lite tvehågsen, jag är irriterad för att jag inte fick berätta själv samtidigt som det är skönt att slippa berätta själv, och förhoppningsvis kommer folk säga grattis när vi ses. Jag är inte sur på honom, även om han borde fattat att man hellre vill berätta en sådan sak själv, så trodde han antagligen att jag redan berättat på jobbet. Jag har ju inte varit så diskret på uni.

Hursomhelst ska jag och Knyttet till jobbet på tisdag (dagen efter inskrivningen på MVC) och prata med lärare och elever. Det ska bli jättetrevligt!